Enteral Nutrition

Enteral nutrition innebär att näring tillförs via sond eller kateter till mag-tarmkanalen. Sondnäring kan ges till den som inte kan äta på vanligt sätt eller behöver extra energi och näringsämnen. För att kunna få sondnäring krävs en fungerande mag-tarmkanal. Sondnäring kan ges under kortare eller längre tid beroende på förutsättningarna. Vid ileus, gastrointestinal blödning eller peritonit kan man dock inte ge enteral nutrition.

Indikationer för enteral nutrition

• sjukdomar eller hinder i övre och/eller nedre mag-tarmkanalen
• pre- och postoperativt
• neurologiska sjukdomar
• psykiska sjukdomar
• medvetslöshet
• aptitstörningar som vid
  • njursjukdomar
  • infektionssjukdomar
  • cancer
• ökat behov som vid
  • njursjukdomar
  • infektionssjukdomar
  • cancer
  • brännskador
  • kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL)

Kontraindikationer

• ileus
• gastrointestinal blödning
• peritonit

Fördelar med enteral nutrition jämfört med parenteral nutrition

• mer fysiologiskt
• ger näring till tarmen
  • bibehåller normal funktion
  • skyddar slemhinnan
• sällsynt med allvarliga komplikationer
• lägre kostnad

Konsekvenser av utebliven enteral näringstillförsel

• atrofi av tarmvilli
• lokal IgA-brist
• bakterietillväxt i slemhinnan med absorption av endotoxiner

Ansvarsfördelning (SOSFS 1988:25)

Läkare har rått att ordinera sondnäring och nedläggning av sond. Sjuksköterskor får lägga ned sond och ge sondnäring. En person med reell kompetens kan också få en skriftlig delegering att lägga ned sond eller ge sond-näring. Elever får inte ge sondnäring om patienten får både enteral och parenteral nutrition. 

Administration

Sondnäring kan ges kontinuerligt, intermittent eller genom bolusmatning. Kontinuerlig tillförsel innebär att den totala mängden sondnäring (normalt ca 2000 ml) fördelas jämt över dygnet och att matningen pågår mellan 16 och 24 timmar per dygn. Vid inter-mittent matning ges 500 ml under ca 2 timmar med 2 timmars uppehåll mellan varje matning. Matning sker alltså vid totalt fyra tillfällen varje dygn. Vid bolusmatning ges ca 330 ml på ca 20 minuter var tredje timme vilket innebär att patienten kommer att matas vid totalt sex tillfällen. Vid intermittent- och bolusmatning görs uppehåll under natten och sista matningen sker vid 22-tiden.

Sondmatningstekniker
För att minska risken för komplikationer bör sondmatningstekniken anpassas till patientens tillstånd.

Vid aspirationsrisk och fördröjd eller förhindrad ventrikeltömning

• sondspetsen i duodenum eller jejunum
• tillförselhastighet max 125 ml/tim
• höjd huvudända

Vid pankreatit

• sondspetsen i jejunum förbi Treitz' ligament
• tillförselhastighet max 125 ml/tim
• Peptisorb^®, fettreducerad med MCT-fett och peptider

Vid större tarmkirurgi

• Jejunokath

Sondnäringen
Sondnäringen bör vara rumstempererad annars blir det för kallt i patientens mage.
Om sondnäringen, som skall användas vid matningstillfället, har stått kallt kan du värma den genom att ställa den i varmt vattenbad en stund.

Kontroll av sondläge
Sondläget skall alltid kontrolleras före varje måltid och dokumenteras i omvårdnads-journalen.

• stöt in 5-10 ml luft i ventrikeln och auskultera över epigastriet
• aspirera och kontrollera med lackmuspapper
• vid osäkerhet - genomlys eller röntgenkontrollera

Sonden bör vara fasttejpad på kinden se att den hålls kvar i samma läge. Tejpa på lite olika ställen varje gång så att huden inte blir irriterad.

Matning med nutritionspump
Matning med nutritionspump bör ske vid uppstartning, när sondspetsen ligger i duodenum eller jejunum och när patienten är uppegående. När sondspetsen ligger i duodenum eller jejunum bör matningshastigheten vara max 125 ml/tim. Vid matning med nutritionspump behöver du inte reglera matningshastigheten själv, utan öppnar bara rullklämman helt. I pumpens bruksanvisning står det hur man kopplar aggregatet till pumpen och hur man ställer in matningshastigheten. Läs igenom bruksanvisningen noga innan du börjar ställa in pumpen. Det finns också möjlighet att låna instruktions-video från Nutricia.

Att ställa in matningshastigheten
Om man inte har matningspump ställs matningshastigheten in med hjälp av aggre-gatets rullklämma. På Flocare^® MixcroMax Pumpaggregat är rullklämman i plast och matningshastigheten regleras genom att hjulet rullas uppåt (snabbare dropptakt) eller nedåt (långsammare dropptakt) tills du uppnått ordinerad dropptakt. Omvandlings-tabellen nedan visar hur mycket sondnäring patienten får per timme vid olika dropp-
takter.

100 ml/timme	ca 35 droppar/minut
150 ml/timme	ca 50 droppar/minut
200 ml/timme	ca 65 droppar/minut

Matning med spruta
Om du använder sondspruta är det viktigt att inte ge sondnäringen för snabbt. Det bör ta lika lång tid att ge sondnäringen som att äta en vanlig måltid dvs ca 20-30 minuter.

Efter avslutad måltid
När matningen är avslutad skall du skölja igenom sonden med kroppstemp-ererat vatten. Mängden vatten brukar normalt ordineras. Både Flocare® MicroMax Universal Pumpaggregat och Flocare® MicroMax Pack Pump-
aggregat är sterila och avsedda för engångsbruk. Vad beträffar förvaring
och byte av sondspruta gäller sjukhusets lokala hygienföreskrifter.

Läkemedel via sonden
Läkemedel får aldrig blandas i sondnäringen utan skall ges direkt i sonden.
På Flocare® MicroMax aggregat finns en y-koppling som kan användas för medicinering utan att aggregatet behöver kopplas bort från sonden. Följande läkemedel kan ges direkt i sonden:

• mixturer
• lösliga tabletter

OBS! Spola sonden direkt efteråt.

Skötsel av sond

• Spola alltid sonden före och efter matning och vid uppehåll i matningen
• Inspektera näsan dagligen
• Spritavtvätta sondkopplingen dagligen

Observera! Nedlagda sonder som ej används skall spolas med minst 10 ml vatten 1 gång per dygn.

Att äta vanlig mat
En patient som fått sondmat under längre tid är inte van vid att äta vanlig mat och omställningen bör därför ske långsamt.

Munvård
Vid sondmatning är det extra viktigt att borsta tänderna och hålla en god munhygien. Brist på tandköttsmassage kan lätt leda till beläggningar på tänderna och ett känsligt tandkött.
Tandborstningen skyddar mot infektioner och stärker munslemhinnorna.

Komplikationer

I samband med sondmatning kan det upåste både gastrointestinala och mekaniska komplikationer.

Gastrointestinala

• illamående och kräkningar
• diarré

Mekaniska

• felaktigt sondläge
• aspiration
• stopp i sonden

För att förhindra komplikationer är det viktigt att tänka på

• att påbörja sondmatning så snart det är möjligt
• hygienisk hantering
• hängtid
• att inte spara sondmat
• spritavtvätta sondkopplingen dagligen
• näs- och munvård
• spola nedlagda sonder, även om de inte används
• höjd huvudända
• alltid kontrollera sondläge före matning