CANCER

Behandling av malnutrition vid maligna sjukdomar¹

Malnutrition är fortfarande ett stort problem vid cancersjukdomar och sambandet mellan nutritionsstatus och överlevnad vid cancersjukdomar uppmärksammas alltmer. Idag vet vi att 30-90% av alla cancerpatienter är undernärda pga minskat näringsintag, effekter av tumören, metabola störningar, psykologiska faktorer och inte minst av behandlingen.
Konsekvenserna kan bland annat innebära minskad ork, lägre funktionell kapacitet, försämrat immunförsvar och sämre resultat av cancerbehandlingen.
Den sjukdomsrelaterade undernäringen vid cancer innebär att två parallella processer pågår i kroppen: dels ökad vävnadsnedbrytning och dels ett minskat intag på grund aptitlöshet.

Utgångspunkten i dagens behandlingsprogram är:

• Viktförlust (negativ energibalans) förkortar överlevnad
• Både minskat intag och ökad förbrukning av energi bidrar till den negativa balansen
• Inflammationsreaktionen ändrar omsättningen av näring och medför nedbrytning av aktiv cellmassa
• Att bara öka intaget räcker inte – vävnadsnedbrytningen fortsätter även om energiförrådet (fett) ökar
• Samtidig behandling av inflammation och undernäring kan förbättra funktion och överlevnad

Vad är kakexi?²

Det finns ännu ingen enhetlig definition av kakexi, men följande tillstånd brukar karaktärisera tillståndet:

•  Anorexi
•  Tidig mättnadskänsla
•  Viktminskning
•  Asteni (orkeslöshet)
•  Anemi
•  Ödem

Vad orsakar kakexi? ²

Kakexi hos cancerpatienter består dels av anorexi, dels av onormal metabolism. Anledningen till dessa tillstånd kan vara:

• Ökad produktion av proinflammatoriska cytokiner, som bland annat  kan ge minskad matlust, ökad energiomsättning och ökad trötthet.
• Förändringar av neuroendokrina hormoner som ökad glukagon- och kortisol-koncentration och minskad insulinkoncentration. Sannolikt är cytokinerna ansvariga även för denna förändring.
• Tumörspecifika faktorer som man idag tror kan påverka viktminskningen, bland annat PIF (proteolysinducerad faktor) som bryter ned muskelprotein.

Diagrammet nedan ger en översiktlig bild av hur kakexi kan uppstå vid cancer.

Orsak till viktnedgång

(Omarbetad från Barber et al 2000)³
Processen med kakexi är progressiv och dynamisk. Den pendlar ofta fram och tillbaka. För närvarande är de tillgängliga terapierna stereoider, progesteron och nutritionsbehandling med kosttillägg. 
Vilka kliniska konsekvenser ger kakexi?  
Kakexi utlöst av cancer ger minskad vikt och ökad risk för infektioner och komplikationer som i sin tur ger;

• minskat svar på behandling⁴
• ökad vårdtid⁵
• ökade kostnader⁶
• sänkt livskvalitet⁷
• ökad mortalitet ^{8, 9}

Kan kakexi behandlas med EPA?²

EPA (eikosapentaensyra) är en fettsyra som tillhör omega-3-familjen och har stor betydelse för funktioner i membran, receptorer och enzymer. Stort intresse har därför tillägnats EPA. Bland annat kan EPA ha betydelse för viktutvecklingen hos cancerpatienter.

Prof. Ken Fearon, Edinburgh, UK, har i flera studier undersökt hur behandling med EPA kan påverka kakexi och fått lovande resultat. Framförallt har han studerat EPAs påverkan på proteolysinducerad faktor (PIF, bryter ned muskelprotein) och på produktionen av proinflammatoriska cytokiner.
En studie på patienter med gastrointestinal- eller lungcancer visade effekt på viktuppgång med 2 g EPA per dag, men orsaken är ännu inte klarlagd.
En annan studie följde patienter med pancreascancer, där kakexi är mycket vanligt. Patienterna, som har ovanligt hög förbränning och snabbt tappar i vikt, fick kapslar med fiskolja. Behandlingen bromsade viktnedgången.
Enligt Ken Fearon är den huvudsakliga fördelen med EPA-behandling patientens förbättrade livskvalitet, där bl.a. fysisk aktivitet kan vara ett bra mått.
Kakexi kan motivera behandling med EPA, men behandlingen måste påbörjas i ett tidigt skede av sjukdomen för att ge resultat. 
 

Hur fungerar då EPA vid kakexi?

EPA kan påverka tumörens effekt på de proinflammatoriska cytokinerna¹⁰, proteolysinducerad faktor^11,12 och lipidmobiliserande faktor¹³ och kan därmed mildra kakexin.
Diagrammet nedan illustrerar hur.
 
EPA kan minska det kakektiska tillståndet  
Nutritionsstöd – en viktig del i cancerbehandlingen. 
För att må så bra som möjligt och för att orka med de medicinska behandlingarna är det viktigt för cancerpatienten att få i sig rätt mängd näring och energi.

Målen vid nutritionsstöd är att ^14,15:
- förbättra eller bibehålla nutritionsstatus
- förbättra immunförsvaret
- minska risken för gastrointestinala besvär och att öka livskvaliteten
Flera fördelar har kunnat visas med oral nutritionsbehandling¹⁶.

Bland annat:
- ett ökat energi- och proteinintag ^17-20
- en ökad kroppsvikt och minskad viktförlust ^{17, 21-25}
- en ökad livskvalitet ^22,25
- och dessutom bättre tolererans av cancerbehandlingen ^21,26
 

Nutritionsbehandling med EPA

EPA:s förmåga att hämma kakexin ^27-31 och stärka immunförsvaret ^32,33 har betydelse för behandlingsresultatet ^32,34 vid cancer. Nutricia har därför tagit fram FortiCare, ett kosttillägg för cancerpatienter med risk för undernäring och/eller med cancerrelaterad viktförlust. FortiCare är energi- och proteinrikt samt berikat med EPA för att motverka kakexi och ge ett bättre behandlingsresultat. FortiCare finns i smaker som valts ut och föredragits av patienter med cancer³⁵.
Länk till produktfaktablad 

Referenslista

1. Prof. Ingvar Bosaeus. Malnutrition vid maligna sjukdomar. Ur Tema: Nutrition och onkologi – en sammanfattning från Nutricias Nutritionsseminarium 2005.
2. Prof. Ken Fearon. Nutrition and palliative care including the role of EPA. Ur Tema: Nutrition och onkologi – en sammanfattning från Nutricias Nutritionsseminarium 2005.
3. MD Barber, JA Ross, KCH Fearon. World J Surg 2000; 24: 681-9.
4. HJ Andreyev, AR Norman, J Oates, D Cunningham. Eur J Cancer 1998; 34: 503-9.
5. P Horsley, J Bauer, B Gallagher. Bone Marrow Transplant 2005; 35: 1113-6.
6. CJ Lavernia, RJ Sierra, LJ Baerga. Am Coll Nutr 1999; 18(3): 274-8.
7. FD Ottery. Semin Oncol 1995; 22 (suppl 3): 98-111.
8. H Takatsuka, Y Takemoto, N Iwata et al. Bone Marrow Transplant 2001; 28: 769-74.
9. CA Gogos, P Ginopoulos, B Salsa et al. Cancer 1998; 82: 395-402.
10. MJ Tisdale. Nutrition 1996; 12: S31-33.
11. PC Calder, J Braz. Med Biol Res 1998; 31(4):  467-90.
12. MD Barber, KCH Fearon, MJ Tisdale et al. Nutrition and Cancer 2001; 40: 118-24.
13. AS Whitehouse, HJ Smith, JL Drake, MJ Tisdale. Cancer Res 2001; 61: 3604-9.
14. CJ Langer, JP Hoffman, FD Ottery. Nutrition 2001; 17: S 1-20.
15. LE Harrison, Y Fong. In: JL Rombeau, RH Rolandelli (eds). 3rd ed. Philadelphia: WB Saunders Company, 1997: 300-23.
16. RJ Stratton, CJ Green, M Elia. Wallingford: CAB International, 2003.
17. L Ovesen, L Allingstrup. JPEN 1992; 16: 275-8.
18. D McCarthy, D Weihofen. Oncol Nurs Forum 1999; 26: 897-900.
19. P Ravasco, I. Monteiro Grillo, P Marques Vidal et al. Clin Nutr 2003; 22: S63 (232P)
20. P Ravasco, I Monteiro Grillo, P Marques Vidal et al. Clin Nutr 2003; 22: S63 (236P)
21. H Nayel, E el-Ghomeimy, S El-Haddad. Nutrition 1992; 8: 13-8.
22. P Ravasco, I. Monteiro Grillo, P. Marques Vidal et al. Clin Nutr 2003; 22: S63 (233P)
23. P Ravasco, I Monteiro Grillo, P Marques Vidal et al. Clin Nutr 2003; 22: S63 (234P)
24. E Isenring, S Capra, J Bauer et al. Acta Diabetol 2003; 40: S162-4.
25. E Isenring, S Capra, J Bauer. Clin Nutr 2003; 22: S77 (286-O).
26. G Bounous, JM Gentile, J Hugon. Can J Surg 1971; 14:312-24.
27. SJ Wigmore, MD Barber, JA Ross et al. Nutrition and Cancer 2000; 36: 177-84.
28. SJ Wigmore, JA Ross, JS Falconer et al. Nutrition 1996; 12:S27-30.
29. VC Pratt, S Watanabe, E Brurera et al. Br J Cancer 2002; 87: 1370-8.
30. MD Barber, JA Ross, AC Voss et al. Br J Cancer 1999; 81: 80-6.
31. KCH Fearon, MF von Meyenfeldt, AGW Moses et al. Gut 2003; 52: 1479-86.
32. CA Gogos, P Ginopoulos, B Salsa et al. Cancer 1998; 82: 395-402.
33. K Furukawa, T. Tashiro, H Yamamori et al. Ann Surg 1999; 229: 255-61.
34. H Takatsuka, Y Takemoto, N Iwata et al. Bone Marrow Transplant2001; 28: 769-74.
35. M de Lange, B Philipsen. Numico Research 2004, on file.  

 

FortiCare – särskilt framtaget för cancerpatienter
FortiCare är ett kosttillägg särskilt framtaget för cancerpatienter med risk för undernäring och/eller med cancerrelaterad viktförlust. FortiCare är energi- och proteinrikt samt berikat med EPA för att motverka kakexi och ge ett bättre behandlingsresultat