DIABETES

Vad är diabetes?

Diabetes är en ämnesomsättningssjukdom där orsaken antingen är brist på hormonet insulin och/eller insulinresistens, d.v.s. att kroppens olika celler blir mindre känsliga för insulin. De här tillstånden leder till hyperglykemi, högt blodsocker. 

Det finns olika former av diabetes

De två vanligaste formerna av diabetes är typ 1 och typ 2. 
Typ 1 kallas också barn- och ungdomsdiabetes och bryter oftast ut i barn- och ungdomsåren. Vid typ 1-diabetes klarar kroppen inte av att producera något insulin alls eller väldigt lite. För att överleva måste insulininjektioner tas. I Sverige insjunknar varje år ca 750 personer i diabetes typ 1, näst efter Finland är det de högsta insjukningssiffrorna i världen. 
Typ 2 kallas även vuxen- eller åldersdiabetes då sjukdomen så gott som alltid bryter ut hos personer som nått vuxen ålder, oftast efter att de fyllt 40 år. Typ 2 är den vanligaste formen av diabetes, 9 av 10 av de ca 300 000 personer som har diabetes i Sverige idag har typ 2.
Den exakta orsaken till varför typ 2-diabetes bryter ut vet man inte, men delvis är den ärftlig och delvis spelar levnadsvanorna in. För mycket mat och brist på motion ger övervikt och fetma vilket kraftigt ökar risken för insulinresistens och typ 2-diabetes. Rökning är också en riskfaktor för att få typ 2-diabetes liksom stress (stresshormonet kortison ökar bukfetma och minskar insulinkänsligheten).
I takt med att levnadsstandarden ökar blir typ 2-diabetes allt vanligare världen över. Världshälsoorganisationen WHO räknar med dubbelt så många fall fram till år 2025. När det gäller ökningen av typ 2-diabetes i Sverige är den avsevärt lägre än i större delen av världen. Däremot lever allt fler länge med typ 2-diabetes.
Andra diabetesformer är graviditetsdiabetes och LADA (latent autoimmune diabetes of the adult).

Symtom

De främsta symtomen är;

•  ökad trötthet
•  törst och
•  ökade urinmängder

Även viktnedgång, yrsel och infektioner i hud och underliv kan förekomma.
Vid typ 1-diabetes kommer symtomen snabbt, vid typ 2 kommer symtomen långsammare. Personer med typ 2-diabetes kan ha ett för högt blodsocker under flera år utan att märka av någonting.
När är blodsockret högt?
Ett blodsocker är högt om det vid fasta och vid 2 olika tillfällen visar ett värde som överskrider 6 millimol per liter, mmol/l.

Behandling

Särskilda diabetesteam i vården lär personer med nyupptäckt diabetes att behandla sig själva. Syftet är att hon eller han ska lära sig att hålla sitt blodsockervärde på en bra och stabil nivå.
Det innebär: 

• att lära sig att äta rätt och motionera regelbundet
• eventuellt även ta blodsockersänkande läkemedel eller
• ge sig själv dagliga sprutor med insulin

Varför är ett stabilt blodsocker viktigt?

Kontrollerade blodsockernivåer är viktigt eftersom;

•  det reducerar förekomst av diabetessymtom som trötthet, törst och ökade urinmängder
•  det har positiva effekter på långsiktiga komplikationer

Komplikationer som kan tillstöta vid diabetes är bland annat;

• kärlsjukdomar, både perifera och hjärt-kärlsjukdomar
• neuropati, påverkan på nervsystemet
• fotproblem, orsakade av kärl- och/eller nervpåverkan, vilket leder till kraftigt ökad risk för sår och infektioner
• retinopati, näthinneförändringar
• nefropati, njurförändringar

 

Nutritionsbehandling –när orken att äta och dricka tryter

Patienter med diabetes eller hyperglykemi som av någon anledning inte kan äta eller dricka ordentligt kan behöva nutritionsstöd för att klara av att hålla blodsockret stabilt och inte minska i vikt.
I nutritionsbehandlingen av diabetespatientienter spelar förhållandet mellan kolhydrat och fett samt kostfiber en viktig roll. Studier har visat att näring som har ett relativt högt innehåll av enkelomättat fett och ett lågt kolhydratinnehåll ger lägre blodsockersvar och förbättrar blodsockerkontrollen utan negativa effekter på blodfetterna^1.

Särskilda näringsprodukter till diabetiker

Till patienter med diabetes eller hyperglykemi och som behöver nutritionsstöd har särskilda näringsprodukter tagits fram. Produkterna har ett relativt lågt kolhydratinnehåll och högt innehåll av enkelomättat fett och ger ett lägre och jämnare blodsockersvar än produkter av standardsammansättning^2-5.
Flera studier har visat en stark koppling mellan förmågan att reglera blodsockret efter måltid och förekomst av kardiovaskulära sjukdomar hos patienter med diabetes⁶. Vidare har en stor epidemiologisk studie visat att postprandial hyperglykemi, dvs högt blodsocker efter måltid är ett bättre mått på att förutsäga förekomst av kardiovaskulära sjukdomar än fasteglukos⁶ .
Om diabetesspecifik enteral näring ges långsiktigt kan det innebära att kroniska komplikationer hos diabetespatienter, som kardiovaskulära sjukdomar, kan minskas⁶.
Diasip och Diason är ett kosttillägg och en sondnäring från Nutricia som är särskilt framtagna till patienter med diabetes för att hålla deras blodsocker i bättre balans ^4,5. Diasip och Diason har lägst glykemiskt index (GI) av alla diabetesspecifika näringsprodukter⁷.
Länk till produktfaktablad.

Referenser:

1. A. Garg. High-monounsaturated fat diets for patients with diabetes mellitus: a meta-analysis. Am J Clin Nutr 1998; 67:5577S-582S.
2. Consensus statement. Consensus roundtable on nutrition support of tube-fed patients with diabetes. Clin Nutr 1998; 17:63-65.
3. AM. Coulston. Enteral nutrition in the patient with diabetes mellitus. Curr Opinion Clin Nutr Metabol Care 2000; 3:11-15.
4. Van Drunen et al. The effect of different nutritional supplements on the postprandial glucose respons in diabetics. Clin Nutr 2002; 21 Suppl. 1:60.
5. Oliveira et al. Metabolic effects of a new enteral formula for patients with diabetes: comparison with standard formulas. Clin Nutr 2002; 21 Suppl. 1:61.
6. M. Elia, H. Ceriello, H. Laube, A.J. Sinclair, M. Engfer, RJ. Stratton. Enteral nutritional support and use of diabetes-specific formulas for patients with diabetes. Diabetes Care 2005; 28(9):2267-2279.
7. Hofman Z, van Drunen JDE, Kuipers H. The glycemic index of standard and diabetes specific enteral formulas. Asia Pac J Clin Nutr 2006.