VAD ÄR KOL?

KOL står för Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom och är en sjukdom med kroniskt luftflödeshinder som leder till en kontinuerligt försämrad andningsförmåga. Att vara sjuk i KOL innebär långvarig hosta med ökad slemproduktion och inflammerade och svullna luftrör (kronisk luftrörskatarr eller bronkit) samt att de finaste luftrören och lungblåsorna förstörs (emfysem). Tillståndet är irreversibelt så andningskapaciteten försämras kontinuerligt. Dessutom töms lungorna långsammare på luft vid utandningen, på grund av att lungvävnadens elasticitet minskar. Resutatet blir andnöd när dagliga sysslor ska utföras eller efteråt. En del KOL-patienter är anfådda till och med när de vilar.

Förekomst och diagnos

KOL är idag den tredje vanligaste dödsorsaken efter cancer och hjärt-kärlsjukdomar. Ca 2000 svenskar dör varje år i KOL. Antalet förväntas stiga för varje år. Det är främst kvinnor som står för ökningen. Rökning är den klart viktigaste riskfaktorn, men det finns människor som drabbas på grund av yrkesmässig exponering, infektioner i unga år som påverkar lungfunktionen eller av ärftliga orsaker.

KOL är en sjukdom som enkelt kan diagnostiseras genom att mäta lungans kapacitet med en spirometer. Om diagnosen ställs tidigt förbättras behandlingsmöjligheterna avsevärt. Sjukdomen kommer dock smygande och patienterna söker ofta sent i sjukdomsförloppet.

På sikt innebär sjukdomen ett betydande handikapp. Att inte orka gå ut, sköta hemmet eller umgås socialt påverkar livskvaliteten. Många drabbas av nedstämdhet och depression.

När lungorna sviktar drabbas hela kroppen

Vid KOL påverkas även metabolismen. Energiförbrukningen ökar med ca 20% vid ansträngning (1). Energibehovet ökar, men kan vara svårt att tillgodose bland annat på grund av utmattning och andnöd under måltid. För att spara på energi avstår ofta KOL-patienter från fysisk aktivitet. Det här leder lätt in i en ond cirkel, vilket ytterligare förvärrar ett redan svårt handikapp.

Undernäring

Undernäring är ett allvarligt och vanligt förekommande problem (2). Prevalensen varierar mellan 20-70 % för olika patientgrupper med KOL (1).

Vad är det som orsakar undernäring?

1)  Ökad energiförbrukning i samband med dagliga aktiviteter (3,4)
-Basalomsättningen anses inte förhöjd, däremot ses en högre energiomsättning i samband med fysiskt arbete/ansträngd andning samt en högre dietinducerade termogenes (1)

2)  Patienterna klarar inte av att täcka det ökade energibehovet med vanlig mat (5,6)
- tidig mättnadskänsla
- utmattning och andnöd under måltid
- kan bara äta små portioner
- minskad aptit, kan orsakas av nedstämdhet och anpassning till fysisk aktivitet för att undvika andnöd

 

Vilka blir konsekvenserna av undernäringen?

3)  Viktminskning
- den ökade energiförbrukningen och det minskade energiintaget resulterar förstås i en negativ energibalans

4)  Förlust av fettfri massa (lean body mass)
- minskad muskelmassa, såväl av perifera muskler som av andningsmuskulatur (7)

5)  Försämrad andning (7)

6)  Nedsatt fysisk funktionsförmåga med försämrad träningskapacitet (8) och möjlighet att utföra dagliga aktiviteter

7)  Betydligt försämrad livskvalitet (11)

8)  Ökad dödlighet
- lågt Body Mass Index (BMI) är relaterat till ökad dödlighet, viktökning däremot är en tydlig indikator på minskad dödlighet (12)

Extra näring kan hjälpa till att få liv i kroppen igen

Effekterna av undernäring hos KOL-patienter kan motverkas genom extra näring och rätt träning. Studier har visat på förbättringar hos patienter som fått nutritionsbehandling i kombination med träning (2,10,13).

 

Ökad styrka i andningsmuskulaturen (2)

Genom att mäta det maximala trycket i munnen vid ut- och inandning kan andningsmuskulaturens styrka bestämmas (PE max och PI max mätt i cm H2O).

PE max ökade med 14,9 cm H2O i försöksgruppen som tränade och erhöll kosttillägg, jämfört med en minskning med 9,2 cm H2O i kontrollgruppen (p=0,03).  PI max ökade med 11,4 cm H2O i försöksgruppen  jämfört med 4,8 cm H2O i kontrollgruppen (p<0,01).

Ökning i perifera muskler (2)

Gripstyrkan i handen ökade med kraften av 5,5 kg i försöksgruppen, medan den minskade med 6,0 kg i kontrollgruppen (p<0,01)(1).

Förbättrade motionsprestationer (2)

Gångsträckan ökade i snitt med 131 meter under en 12-minuterspromenad för försökspersonerna, jämfört med en minskning med 0,3 meter i kontrollgruppen (p<0,05)(1).

13.Nutritionsbehandling

Nutritionens betydelse vid behandlingen av KOL har blivit allt mer uppmärksammad. Råden idag är att vid uppföljning av KOL-patienter bör en viktanamnes tas och vikt och längd följas. Kostrådgivning och kostintervention kan bli aktuellt (15). Att vända en negativ viktutveckling vid avancerad KOL kan leda till ökat välbefinnande och minskad andnöd (14,15).

För att täcka energi- och näringsbehovet hos undernärda KOL-patienter rekommenderas många små mål över dagen samt 3-4 energi- och proteinrika mellanmål. Som mellanmål fungerar kosttillägg ofta bra, särskillt till dem som inte kan/orkar lägga ner arbete i köket (15). Kompletta kosttillägg är ett bra alternativ. Det finns även kosttillägg som är särskillt framtagna till KOL-patienter.

 

Respifor är ett nytt kosttillägg för patienter med KOL

Respifor är anpassat näringsmässigt för KOL-patienter. Tetrorna innehåller endast 125 ml per förpackning, vilket innebär att Respifor:

• är lätt att dricka vid ett tillfälle
• har minimal påverkan på måltidskonsumtionen
• finns dessutom i tre goda smaker

 

Referenser:

1. Socialstyrelsen, Näringsproblem i vård och omsorg. SoS-rapport 2000:11.
2. Rogers RM, et al. Am Rev Despir Dis 1992;146:1511-1517.
3. Baarends EM, et al. Am Rev Respir Dis 1997;155:549-554.
4. Mannix ET, et al. Chest 1999;115:708-713.
5. Poole S. Professional nurse 1993;8 (4):252-256.
6. Fernandez E, et al. Semin Resp Med 1993;14:482.
7. Engelen MPKJ, et al. Eur Respir J 1994;7:1793-1797.
8. Palange P, et al. Chest 1995;107:1206-12.
9. Schols AMWJ, et al. Thorax 1991;46:695-699.
10. Efthimiou J, et al. Am Rev Respir Dis 1988;137:1075-1082.
11. Shoup R, et al. Eur Respir J 1997;10(7):1576-1580.
12. Schols AMWJ, et al. Am J Respir Crit Care Med 1998;157:1791-1797.
13. Steiner MC, et al. Thorax 2003;58:745-751.
14. SBU - Statens beredning för medicinsk utvärdering. Rapport nr 151, Behandling av astma och KOL. Redners Offsettryckeri AB. ISBN 91-87890-67-4.
15. Nationellt vårdprogram för KOL, Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom, www.slmf.se/kol/ .