Skip to Navigation

Neurologisk funktionsnedsättning

Utvecklingsrelaterade neurologiska funktionsnedsättningar är en blandad grupp kroniska sjukdomar som kan börja under utvecklingsprocessen (inklusive befruktning, födelse och tillväxtperioder). De varar livet ut och kan innefatta tillstånd som autism, cerebral pares, Downs syndrom, epilepsi, multipel skleros, Retts syndrom etc. [1]. Cerebral pares är den vanligaste orsaken till fysisk funktionsnedsättning i barndomen och förekommer hos 2–3 av 1 000 barn [2, 3].

Neurologiska funktionsnedsättningar har en betydande inverkan på näringsstatus och påverkar näringsintag, näringsförluster och energiförbrukning, och åtföljs ofta av sväljsvårigheter (dysfagi) [4, 5]. Cerebral pares är den vanligaste medicinska orsaken till medfödd neurologisk dysfagi [6]. Som en följd av detta är en stor andel barn med utvecklingsrelaterade neurologiska funktionsnedsättningar undernärda [7]. Dålig tillväxt rapporteras ofta hos dessa barn och detta kan inverka negativt på deras fysiska och kognitiva utveckling, delaktighet och livskvalitet senare under uppväxten [6].

Näringsstöd bör vara en integrerad del i behandlingen av neurologiskt försvagade barn [7, 8]. Näringsrehabilitering har förknippats med förbättrad allmän hälsa, catch-up tillväxt, förbättrad perifer cirkulation, läkning av trycksår, minskad spasticitet, minskad irritabilitet och minskad gastroesofageal reflux hos neurologiskt försvagade barn, förbättrad livskvalitet för både barnet och vårdnadsgivaren och kraftigt minskade kostnader för sjukvård [7, 9–18].

Det orala intaget bör optimeras hos barn som kan svälja, medan sondmatning bör initieras hos barn med oralmotorisk dysfunktion som löper risk för aspiration, eller hos barn som inte kan upprätthålla en tillräcklig näringsstatus med enbart oralt intag. I de fall där man gör bedömningen att sondmatningen kommer att bli långvarig bör gastrostomi övervägas [7]. Utförande av gastrostomi på neurologiskt handikappade barn ger ofta betydande kliniska fördelar utan att avsevärt öka kostnaderna, och slutsatsen är att proceduren därför är kostnadseffektiv [17].

Vissa barn som är orörliga på grund av utvecklingsrelaterade neurologiska funktionshinder förbränner mindre energi. Det är viktigt att dessa barn får en näring som ger rätt mängd protein, vitaminer och mineraler och har en lämplig energinivå för att tillgodose dessa barns behov utan att riskera övervikt. Svårt funktionshindrade barn har visat sig öka sitt lager av fett snarare än att bygga muskelmassa när de går upp i vikt efter gastrostomimatning med vanlig barnsondnäring, vilket tyder på att energitätheten i vanliga barnsondnäringar (1 kcal/ml) är för hög för många av dessa barn [19].

Referenser:

  1. Patel DR, Greydanus DE, Omar HA, Merrick J, eds. Neurodevelopmental disabilities. Clinical care for children and young adults. Springer, New York, 2011.
  2. Stanley F, Blair E, Alberman E. Cerebral Palsies: Epidemiology and Causal Pathways. Vol. 151. Mac Keith Press, London, 2000.
  3. www.cerebralpalsy.org
  4. Thommessen M, Riis G, Kase BF, et al. Energy and nutrient intakes of disabled children: do feeding problems make a difference? J Am Diet Assoc 1991;91:1522-5.
  5. Motion S, Northstone K, Emond A, et al. Early feeding problems in children with cerebral palsy: weight and neurodevelopmental outcomes. Dev Med Child Neurol 2002;44:40-3.
  6. Bell KL, Boyd RN, Tweedy SM, et al. A prospective, longitudinal study of growth, nutrition and sedentary behaviour in young children with cerebral palsy. BMC Public Health 2010;10:179 (doi: 10.1186/1471-2458-10-179).
  7. Marchand V; Canadian Paediatric Society, Nutrition and Gastroenterology Committee. Nutrition in neurologically impaired children. Paediatr Child Health 2009;14:395-401.
  8. Kuperminc MN, Stevenson RD. Growth and nutrition disorders in children with cerebral palsy. Dev Disabil Res Rev 2008;14:137-46.
  9. Samson-Fang L, Fung E, Stallings VA, et al. Relationship of nutritional status to health and societal participation in children with cerebral palsy. J Pediatr 2002;141:637-43.
  10. Patrick J, Boland M, Stoski D, et al. Rapid correction of wasting in children with cerebral palsy. Dev Med Child Neurol 1986;28:734-9.
  11. Shapiro BK, Green P, Krick J, et al. Growth of severely impaired children: Neurological versus nutritional factors. Dev Child Neurol 1986;28:729-33.
  12. Sanders KD, Cox K, Cannon R, et al. Growth response to enteral feeding by children with cerebral palsy. J Parenter Enteral Nutr 1990;14:23-6.
  13. Lewis D, Khoshoo V, Pencharz PB, et al. Impact of nutritional rehabilitation on gastroesophageal reflux in neurologically impaired children. J Pediatr Surg 1994;29:167-9.
  14. Craig GM, Carr LJ, Cass H, et al. Medical, surgical, and health outcomes of gastrostomy feeding. Dev Med Child Neurol 2006;48:353-60.
  15. Sullivan PB, Juszczak E, Bachlet AM, et al. Impact of gastrostomy tube feeding on the quality of life of carers of children with cerebral palsy. Dev Med Child Neurol 2004;46:796-800.
  16. Avitsland TL, Kristensen C, Emblem R, et al. Percutaneous endoscopic gastrostomy in children: a safe technique with major symptom relief and high parental satisfaction. J Pediatr Gastroenterol Nutr 2006;43:624-8.
  17. Townsend JL, Craig G, Lawson M, et al. Cost-effectiveness of gastrostomy placement for children with neurodevelopmental disability. Arch Dis Child 2008;93:873-7.
  18. Stevenson RD, Conaway M, Chumlea WC, et al; North American Growth in Cerebral Palsy Study. Growth and health in children with moderate-to-severe cerebral palsy. Pediatrics 2006;118:1010-8.
  19. Bachlet A, Vernon-Roberts A, Stirling L, et al. Body composition in severely disabled children fed either orally or via gastrostomy. J Pediatr Gastroenterol Nutr 2003;36:525(O020).