TRYCKSÅR

– Trycksår allt i från hudrodnad till djup vävnadsskada

För att bedöma svårighetsgraden av ett trycksår är den vanligaste metoden är
att gradera såret med en skala 1 – 4.  
 
 

 Hur uppstår  trycksår?

Trycksår uppstår ofta när en punkt på huden utsätts för mycket tryck, t.ex. när man ligger eller sitter i samma ställning under en längre tid. Långvarigt tryck kan leda till försämrad blodcirkulation i huden vilket i sin tur kan leda till att syre och viktiga näringsämnen inte kan tillföras huden i tillräcklig mängd. Huden har då inte längre något skydd mot uppkomst av trycksår.

Det är vanligt att trycksår uppstår på kroppsdelar där ben skjuter ut, t ex ryggradsslutet, armbågar och hälar. Det första tecknet på att trycksår håller på att utvecklas är en lätt kvarstående hudrodnad. Om inte rätt åtgärder vidtas kan hudrodnaden förvärras till ett skavsår och med tiden bildas ett öppet sår.
 Flera riskfaktorer samverkar vid uppkomsten av trycksår

Egentligen är trycksår resultatet av en komplicerad samverkan mellan en lång rad utvärtes och invärtes riskfaktorer, som bl.a. långvarigt tryck, orörlighet, inkontinens och hög ålder. Konsekvenserna av orörlighet betraktas ofta som den faktor som har störst betydelse för utvecklingen av trycksår men man anser också att det finns ett direkt orsakssamband mellan näringstillstånd och trycksår.^{7, 21}
Hur kan undernäring påverka uppkomsten av trycksår?

Bland annat går vikten ner vid undernäring och minskar skyddslagret av fett vilket ökar risken för utskjutande ben från olika kroppsdelar. Undernäring ger också en generell svaghet vilket ger en ökad orörlighet. Försämrat näringsstatus påverkar sannolikt även vävnadernas sårbarhet för yttre faktorer som t.ex. tryck. ²¹  

Konsekvenser av trycksår:

• När trycksår har uppstått innebär det ofta
• lidande för patienten med
• risk för sepsis och
• ökad risk att dö,
• stor arbetsinsats från personalen och
• höga kostnader för hälso- och sjukvården

Då konsekvenserna kan innebära mycket lidande för patienten och även innebär ökad mortalitetsrisk5 är det viktigt att vara uppmärksam så att rätt behandling kan sättas in i ett tidigt skede. 
 

Helhetsbehandling

För att trycksår ska läka på bästa sätt är en helhetsbehandling den bästa lösningen. Det innebär både tryckavlastning och sårvård samt nutritionsbehandling.
 
För att avlasta kroppen från tryck och friktion används:
tryckavlastande hjälpmedel, som olika tryckavlastande madrasser och -kuddar
täta lägesändringar med hjälp av vändschema
sitter patienten mycket bör sitt-tiden regleras5
 
För den lokala sårvården är det viktigt med:

•  sårrengörning
•  bedöming/dokumentation av såret enligt strukturerad sårjournal
•  eventuell upprensning
•  lokalbandagering

Kostbehandlingen syftar till att:

• förbättra näringsintaget
• förbättra blodcirkulationen
• stimulera sårläkningsprocessen

Europeiska riktlinjer för nutrition i förebyggande och behandling av trycksår
EPUAP – European Pressure Ulcer Advisory Panel bildades 1996 för att ta fram riktlinjer för förebyggande arbete och behandling av trycksår.
År 2004 publicerades EPUAP riktlinjer för att förebygga och behandla malnutrition. Syftet med riktlinjerna är att vara en vägledning till sjukvårdspersonal för att de lättare ska kunna hitta de undernärda patienterna med trycksår, eller med risk för att få trycksår, och bedöma deras näringstillstånd och sedan kunna välja rätt nutritionsbehandling.
 
I korthet är EPUAP:s råd följande; ….för att hitta och bedöma undernärda patienter:

•  Väg och följ sedan vikten mha ett särskilt protokoll. Mät gärna patientens längd för att kunna räkna ut BMI. Observera ev. viktminskning, har vikten gått ner >10 % under de sista 6 månaderna eller >5 % den senaste månaden är detta en indikation på undernäring.
• Dokumentera närings- och vätskeintag under ett till sju dygn. Ta eventuellt hjälp av en dietist för att räkna ut och bedöma näringsintaget.
• Använd gärna verktyg som SGA (Subjective Global Assessment, Detsky et al 1987). SGA är ett formulär med frågor angående längd och vikt, aptit, aktivitet, sjukdom mm och ger en övergripande bild av patientens näringstillstånd. ... och för nutritionsbehandling:

I förebyggande syfte

 Det primära målet är att rätta till brister i protein- och energibalansen, helst genom peroralt födointag. Hänsyn ska även tas till den lokala miljön som hur lättillgänglig maten är, funktionsnedsättning, kostens konsistens etc.
 Om det inte går att förbättra det normala födointaget kan protein- och energirika kosttillägg övervägas liksom sondmatning.
 

Vid behandling av trycksår

är det primära målet som ovan. Först bör den vanliga maten förstärkas, om det inte hjälper bör kosttillägg och eventuellt sondnäring övervägas.
Förutom att förstärka matintaget med extra protein och energi diskuteras även att öka intaget av arginin, vitaminer och spårämnen med antioxidativ effekt, då det förefaller ha en positiv effekt på läkningen.
 
Mängden näring som den enskilda personen behöver varierar, men en allmän riktlinje är:

• Energibehov 30-35 kcal /kg kroppsvikt och dag
• Protein 1-1,5 g /kg kroppsvikt och dag
• Vätska 1 ml /kcal och dag 

EPUAP trycker också på vikten av att vårdpersonalen har kunskap om näring och förstår sin roll i förbättringar av patientens näringstillstånd.
 
Cubitan och Cubison – enteral näring för kostbehandling av trycksår 
Kosttillägget Cubitan och sondnäringen Cubison är särskilt framtagna för patienter med trycksår och innehåller de näringsämnen som behövs för att stimulera sårläkningen. Cubitan och Cubison är protein- och energirika och dessutom berikade med arginin och zink samt med vitaminer och mineraler med antioxidativ effekt.
Rätt kostbehandling är viktigt för att underlätta sårläkningen.20 

Produktfaktablad - Cubitan.
Produktblad - Cubison

Referenser:
21. EPUAP – European Pressure Ulcer Advisory Panel. Europeiska riktlinjer för nutrition i förebyggandet och behandlingen av trycksår. 2004.