Leva med mjölkproteinallergi

Barnets första halvår

WHO rekommenderar bröstmjölk som enda näringskälla för barn under 6 månader eftersom bröstmjölkens innehåll stärker barnets immunförsvar och tillför det lilla barnet all den näring det behöver. Enda undantaget är D-vitamin, som barnet behöver få som extra tillskott i form av D-droppar.

Det är ovanligt att mjölkallergiska barn reagerar på komjölk via bröstmjölken. Skulle ditt barn ändå göra det, rekommenderas du som ammande mamma att avstå från mjölkprodukter i din kost. Rådgör alltid med BVC eller läkare innan du gör förändringar i kosten.

Dags för annan mat?

Från det att ditt barn är 4 månader kan det få börja smaka små mängder av vanlig mat, ungefär ett kryddmått per dag till att börja med. Samma rekommendationer gäller även för mjölkallergiska barn. Även om mängden mat är liten, är det viktigt att hålla koll på att smakportionerna inte innehåller komjölk eller mjölk från andra djur.

Dags för förskola

Förskolestarten innebär en stor förändring, både för barnet och för föräldrarna. För dig som har ett mjölkallergiskt barn kanske det känns nervöst att lämna över ansvaret till någon annan på dagarna. ”Kan de verkligen garantera att mitt barn inte får i sig mjölk?”

Enligt lagen ska förskolemiljön vara säker, även för barn med allergi. Innan ditt barn börjar förskolan får du fylla i ett formulär om specialkost, där den mjölkfria kosten tas upp. Matallergi är ganska vanligt hos barn och de flesta förskolor är vana vid att hantera specialkost. För att förskolemiljön ska vara så trygg som möjligt för det allergiska barnet krävs bra rutiner. En bra rutin är att se till att ordinarie personal alltid finns vid bordet där det allergiska barnet sitter.  Alla som är med barnet i vardagen behöver också få information om barnets symptom och eventuella akutmediciner.

Hos de flesta barn växer mjölkallergin bort under förskoleåren, men inte för alla. Många föräldrar till äldre barn med mjölkallergi vittnar om hur snabbt barnen blir bra på att komma ihåg sin allergi och får tidigt en vana att fråga vad maten innehåller om de blir bjudna på något. Det är viktigt att alla omkring barnet informeras om vad barnets allergi innebär, så att de inte av misstag eller av missriktad välvilja sticker till barnet glass eller något annat som innehåller mjölk.

När mjölkallergin växer bort

De flesta barn växer ifrån sin mjölkallergi under de första åren. Det är viktigt att barnet följs upp regelbundet av sjukvården för att barnet inte ska stå kvar på sin mjölkfria kost i onödan.

Mjölkfritt i vardagen

När man ska börja utesluta mjölk kan man lätt få känslan att ”allt” innehåller mjölk. Särskilt i början, innan man hittat alternativa produkter och recept som fungerar i vardagen. Mjölkprodukter spelar visserligen en stor roll i vår mattradition, men det finns mycket som är både gott och näringsrikt som inte innehåller mjölk. Här har vi samlat tips och information om mjölkfri mat!

Laga mjölkfri mat
Det går ofta bra att byta ut mjölk och mjölkprodukter mot mjölkfria alternativ med riktigt bra resultat. När man lagar mat till ett litet barn, som behöver extra näringsrik mat kan man byta ut mjölk mot barnets mjölkhydrolysat eller aminosyrapreparat. Det går även att byta ut mjölk mot andra mjölkfria alternativ, som exempelvis havre eller soja. Här finns recept på mjölkfri mat.

Mjölkfritt för ammande mammor
Har du frågor och funderingar kring komjölksallergi vid amning? Ladda gärna ned vår broschyr “Mjölkfritt för ammande mammor” genom att klicka här.

Det är viktigt att komma ihåg att använda mjölkfritt fett i matlagningen, till exempel rapsolja eller mjölkfritt margarin.

Halvfabrikat:
Det finns gott om hel- och halvfabrikat som inte innehåller mjölk, till exempel fiskpinnar, köttbullar, såser och soppor.  Enstaka barn reagerar så kraftigt på mjölk att de inte kan äta produkter som tillverkats på samma ställe som mjölkinnehållande mat. I dessa fall behöver man välja extra välkontrollerad mat som märkts ”Mjölkfri”.  Rådfråga er läkare eller dietist hur noga ni måste vara med ert barns kost.

Frukost/mellanmål:
Det finns många goda, mjölkfria alternativ att starta dagen med, till exempel: avokado, banan, mjölkfri smörgås (påläggsförslag nedan), mjölkfria pannkakor, mjölkfri barngröt, mjölkfri välling, havre- eller soygurt med mjölkfria flingor, ägg, fruktsallad eller köpt/hemlagad havresmoothie.

Pålägg:
Naturligt mjölkfria. Skivade grönsaker t ex avokado, tomat och gurka, marmelad, skinka, kalkon, skivat ägg, kall kokt skivad potatis. Hummus, tapenade och äkta majonnäs innehåller normalt inga mjölkprodukter. Margarin, leverpastej, kaviar, köttbullar eller påläggskorv – läs innehållsdeklarationen.