Börja med sondmatning och hemgång

När du och vårdpersonalen väl har kommit fram till att sondmatning är det bästa valet för dig eller en anhörig är det viktigt att du förstår själva rutinen och dess fördelar, risker och konsekvenser. Därefter är det dags att förbereda dig för sondmatningen.

 

Under den här tiden har du förmodligen mycket att tänka på, så som andra sjukdomstillstånd och behandlingar, hur du ska hantera arbete och familj under din tid på sjukhuset och inte minst den känslomässiga biten. Det är helt naturligt att känna sig omtumlad men det finns också mycket stöd att få, både när du inleder sondmatningen på sjukhuset och när du längre fram får komma hem.

Vårdpersonalen hjälper dig att förstå hur införande av sond går till som kommer att göras på sjukhuset, samt information om utrustningen och utbildning som du behöver för att komma igång. Tillsammans kommer du och din vårdgivare fram till vilken sond, sondmatningsrutin och matningsschema som passar bäst för dig eller din anhörig hjälpmedel och matningscheman. Du kommer också att få instruktioner steg-för-steg-vägledning för sondmatningen och träning tills du känner dig bekväm och säker processen.

Tillvägagångsätt

Innan du kan börja med sondmatning måste en sond föras in i din eller din anhöriges näsa eller magsäck.

Hur sonden ska placeras beror på vilken typ av sond som din vårdgivare rekommenderar dig eller din anhörig.

  • De nasogastriska (NG) och nasojejunala sonderna (NJ) behöver inte opereras för placering och används oftast för kortvarig sondmatning. Dessa sonder är mer synliga än en gastrostomi eller jejunostomi och placeringen av dem kan orsaka visst obehag.

    NG-sonden laceras genom näsan, ner i matstrupen och ner i magsäcken medan NJ-sonden placeras genom näsan, ner i matstrupen, genom magsäcken och in i tunntarmen (jejunum). Ibland kan NJ-sonden placeras med röntgen.

    NG- och NJ-sondens position måste bekräftas innan sondmatning kan påbörjas.

    Efter införande och placering av sonden

    Efter införandet av NG- eller NJ-sonden får du råd av vårdpersonal och de förklarar hur länge du eller den person du vårdar kan behöva stanna på sjukhuset.

    Hur snabbt sondmatning kan komma igång varierar mycket, men du kommer att hållas informerad av din vårdgivare. När du eller den du vårdar har kommit igång ordentligt med sondnäringen och visat att den tolereras  kommer ni att få lämna sjukhuset. Det brukar ta tre till fem dagar, men kan också dröja längre beroende på ditt hälsotillstånd och hur väl du hanterar sondmatningen. Det är viktigt att följa din vårdgivares råd.

  • Gastrostomi (PEG) och jejunostomi (PEJ) sonder kräver ett ingrepp eller en operation för placering där ett stomi bildas.

    1. Endoskopi: Gastrostomissonden kan föras in med hjälp av ett endoskop. Denna sond kallas perkutan endoskopisk gastrostomi (PEG). Ett endoskop är ett lång smal slang med en kamera och ljus i änden. Det passerar genom munnen och halsen, ner i matstrupen och ner i magsäcken (PEG) eller in i tunntarmen (jejunum; PEG-J). Kirurgen kommer att använda endoskopet för att placera sonden och fästa den i rätt läge.

     

    1. Radiologi: Gastrostomisonden kan föras in med röntgen för att placera sonden i magsäcken. Detta kallas för en radiologiskt införd gastrostomi (RIG).

     

    1. Kirurgiskt: Gastrostomi- eller jejunostomisonderna kan också placeras kirurgiskt. Kirurgen gör en öppning i magsäcken eller tunntarmen (jejunum) och för in sonden genom huden in i magsäcken eller tunntarmen. Stomistället i magen/tunntarm sys sedan ihop runt sonden.

     

    Före operationen eller ingrepp

    Före operationen får du träffa en läkare som diskuterar och förklarar ingreppet samt får ditt skriftliga medgivande. Om du ska sövas kommer du kanske också att träffa narkosläkaren som berättar om sövningen. Ibland tar man blodprov för att kontrollera att du är tillräckligt frisk för att opereras. Du kommer också att få veta hur länge du behöver stanna på sjukhuset och hur du ska få i dig näring under tiden efter ingreppet.

    Alla ingrepp som nämns ovan kräver inte narkos.

    Efter operationen eller ingrepp

    Om operationen genomförs under sövning kommer du eller den du vårdar att föras tillbaka till avdelningen efter uppvaknandet. I vissa fall kanske du i stället får lämna sjukhuset redan efter några timmar. Be vårdpersonalen förklara hur länge du eller den du vårdar behöver stanna på sjukhuset efter ingreppet.

    Området runt sonden kan vara rött och vätska sig något efter operationen, men det lägger sig efter några dagar. Om du har ont kan du ta receptfria värktabletter enligt vårdgivaren rekommendationer. När vårdpersonalen tycker att allt verkar bra kommer du att ges näring genom din nya sond för första gången. När du har kommit igång ordentligt med sondnäringen och visat att du tål den kommer du att få lämna sjukhuset. Det brukar ta tre

    till fem dagar, men kan också dröja längre beroende på ditt hälsotillstånd och hur väl du hanterar sondmatningen. Om sonden har en extern fixering är vet viktigt att följa de råd din vårdgivare ger.

    Sök omedelbart läkarvård om du upplever något av följande symtom inom de första tre dagarna efter ingreppet:

    • Smärta vid matning
    • Långvarig eller svår smärta
    • Färsk blödning
    • Läckage från stomin

    Ordlista:

    Stomi= En öppning från utsidan av kroppen genom huden där sonden går in i magsäcken eller tunntarmen (jejunum).

    Endoskop = Ett tunt plastslang som används för att undersöka den inre delen av kroppen med ett anslutet instrument för biopsi eller kirurgi.

    Narkos = sövning innebär att inför en operationen blir man sövd med hjälp av läkemedel. Narkosmedlet ges av en narkosläkare (en specialutbildad läkare) och ges antingen som en vätska som injiceras i venerna eller som en gas som du andas in genom en mask.

Utrustning och utbildning

Din vårdgivare kommer att utbilda dig på sjukhuset (och/eller hemma) och du bör få gott om tid att öva innan du skrivs ut. Sjuksköterskorna kan använda ett formulär som vägledning för den träning du behöver för sondmatning. Detta formulär fylls sedan i i slutet av utbildningen för att säkerställa att du är nöjd med alla aspekter av matning och skötsel av sonden.

 

  • Varor som du kan få:  
    Pump
    Stativ ”pumphållare” Kommentar: Kan vara tillsammans med pumpen om den inte tillhandahålls separat.
    Sondnäring  
    Aggregat och sondkoppling, port

     

    		  
    Container Om relevant lokalt.
    Sprutor  
    Ryggsäck  

     

  • Sondmatningspumpen och pump stativ levereras på långtidslån när du eller den person du vårdar skrivs ut från sjukhuset. Se till att du har bruksanvisningen till hands för att hålla pumpen i gott skick. Du kommer att ha möjlighet att gå igenom alla frågor med sjuksköterska eller dietist innan du skrivs ut. De flesta bruksanvisningar innehåller även felsökningsinformation i händelse av ett fel eller om ett larm aktiveras.

    Beroende på hälso- och sjukvårdens regionala avtal kan du eller den person du vårdar få upp till sju dagars tillgång till medicinsk utrustning och sondnäring när ni skrivs ut från sjukhuset. Detta material täcker allt ni behöver tills den första hemleveransen kommer till dig, eller tills du hämtar utrustningen vid hjälpmedelscentral. Se alltid till att du har ett lager som räcker i sju dagar och kontakta din vårdgivare i förväg för att beställa sondnäring och förbrukningsartiklar för att säkerställa att de inte tar slut.

  • Normalt tillhandahålls sondnäring upp till 7 dagar av sjukhuset/ dietist eller läkare när du eller den person du vårdar skrivs ut från sjukhuset. Du kommer att få ett recept på sondnäringen som normalt skickas hem till dig via regionens distributör. Det är viktigt att du kommer ihåg att förnya ditt recept av sondnäring i god tid så det inte riskerar att ta slut.

Administration och tidsplaner

När det gäller att välja den bästa sondmatningsrutinen kommer din vårdgivare att diskutera alternativen med dig. Det finns tre sätt att ge sondmatning:

  • Kontinuerlig matning: Sondnäringen (t.ex. 1 000 ml eller 1 500 ml) ges långsamt under ett antal timmar med hjälp av en pump som styr flödeshastigheten. Kontinuerlig matning kan ske dagtid, under natten eller i en kombination av båda.
  • Bolusmatning: Sondnäringen ges i mindre volymer t.ex. 200 ml åt gången, flera gånger under dagen med hjälp av en pump, droppaggregat eller spruta.
  • Kombination av båda: en kombination av dessa rutiner kan väljas baserat på ett antal faktorer, till exempel för att ge dig mer flexibilitet.

Diskutera alltid med din vårdgivare för att komma fram till vilken sondmatningsrutin som passar bäst för just dig och rådgör därefter alltid med hälso-och sjukvårdspersonal innan du förändrar rutinen på något sätt.

Den perfekta positionen för sondmatning är att sitta upprätt. Om detta inte är möjligt stötta upp det sittande läget med minst två kuddar i en vinkel på 45° eller mer. Sitt kvar i detta läge under sondmatning och i upp till 30-60 minuter efteråt eftersom det inte är säkert att inta sondnäringen liggande plant.

Din plan för sondmatning

En plan för sondmatning ger dig mycket kunskap om hur det kommer att fungera i vardagen. Din vårdgivare ger dig all information du behöver. En typisk daglig plan för sondnäring omfattar:

  • Vilken sondnäring som används
  • Storlek på förpackningen
  • Mängden sondnäring per dag och sondmatningsrutinen
  • Mängd sterilt eller kokt, avsvalnat vatten
  • Pumpens flödeshastighet (hur snabbt matningen pumpas in i sonden),volym och antal mattillfällen
  • Dos eller volym på pumpen/för bolusmatning
  • Antal spolningar med vatten
  • Typ av aggregat
  • Typ och antal sprutor
  • Din vårdgivare kommer att se till att du får all kunskap som du behöver för sondmata på egen hand för egen del eller din anhöriga innan du lämnar sjukhuset. Under den första tiden är det inte konstigt om du känner dig överväldigad av alla förändringar och all ny information. Här får du instruktioner steg för steg för att fräscha upp minnet och bli säkrare på hur du sondmatar.
    Innan du börjar
    Se till att du har allt du behöver innan du börjar ställa in sondnäringen. Detta kan inkludera:

    ·         Förpackning/flaska med sondnäring

    ·         Pump

    ·         Stativ

    ·         Aggregat

    ·         Sond

    ·         Sterilt eller kokt vatten

    ·         Spruta för spolning

     

    Det är viktigt att allt hålls så rent som möjligt. Innan sondmatningen påbörjas:

    1.     Tvätta händerna med tvål och torka med en ren handduk

    2.     Rengör alla arbetsytor

    3.     Hämta sondnäringen och aggregat/spruta

    4.     Tvätta händerna med tvål och torka med en ren handduk

    5.     Förbered sondmatningen på den rengjorda ytan.

    Före och efter du använder sonden för matning eller för att ge läkemedel, se till att skölja sonden med antingen sterilt eller kylt kokt vatten. Din vårdgivare vanligen dietist eller sköterska bör ge mer information om hur mycket vatten som behövs för att spola sonden tillräckligt för att undvika stopp.

  • Det är inte ovanligt att den som sondmatas samtidigt behöver ta olika typer av mediciner. Vårdpersonal kommer att visa dig hur detta görs innan du lämnar sjukhuset.

    Du behöver en spruta, receptbelagda läkemedel och sterilt eller kokt och avsvalnat vatten. Sonden är utformad för att endast leverera vätska. Därför är det bra att få medicin i flytande eller lättlöslig form, hellre än tabletter som måste krossas och lösas upp. Krossning av tabletter är en sista utväg eftersom det ökar avsevärt risken för stopp i sonden. Rådgör alltid med vårdpersonal så att du tillför läkemedel som är krossbara och gör det på rätt sätt.

    1. Innan du tar dina läkemedel, säkerställ att du har tvättat händerna.
    2. En 60 ml-spruta ska användas för att tillsätta läkemedel genom sonden.
    3. När du fått bekräftat att sonden är korrekt placerad (du kommer att visas på sjukhuset) ska du spola sonden med den mängd sterilt eller avsvalnat kokt vatten som din vårdgivare rekommenderar innan du administrerar läkemedlet. Om flera läkemedel tas ska en spolning på 5-10 ml göras mellan varje läkemedel.
    4. Varje läkemedel ska tas separat.
    5. Lösliga läkemedel ska spädas med sterilt eller kokt och avsvalnat vatten enligt vårdgivarens eller apotekspersonalens anvisningar.
    6. Tjocka vätskor ska spädas med vatten. Apotekspersonalen kan ge dig råd om hur mycket vatten som behövs.
    7. Krossade tabletter ska spädas med sterilt eller kokt avsvalnat vatten enligt dietist eller apotekspersonalens anvisningar.

  • Du får en introduktion av de vårdgivare som är involverade, antingen på sjukhuset eller hemma. Det är viktigt att förstå deras roller och ansvar och vem du ska kontakta i olika situationer. Vårdgivarena finns där för att stödja dig eller den person du tar hand om under sondmatningsprocessen.

    Beroende på hur hälso- och sjukvården är organiserad i din region så kan det finnas olika vårdgivare och omvårdsansvariga som är viktiga för dig.

    • Dietist
    • Sjuksköterska
    • Läkare
    • Allmänläkare
    • Distrikts- eller distriktssköterska

Hur gör jag när jag kommer hem

Att bli utskriven från sjukhuset för att fortsätta sondmatningen hemma kan ge upphov till blandade känslor.

Du kanske känner en viss lättnad för att du eller din anhöriga får lämna sjukhuset men samtidigt en viss oro för hur du ska klara sondmatningen på egen hand hemma, ta hand om sonden och vardagliga aktiviteter.

Det kommer att ta tid att vänja sig vid detta nya sätt att leva för dig eller din anhöriga. Trots all stöd och vägledning kommer det att finnas en hel del lärande längs vägen. Med tiden och med lite erfarenhet kommer du känna mer självförtroende och hur sondmatningen till slut blir en naturlig del av din vardag. Du kommer till exempel att hitta lösningar på kläderna som fungerar bäst att använda när du behöver sondmata när du inte är hemma och sättet att umgås med släkt och vänner under middagar och högtider.

Att lämna sjukhuset kan kännas som man förlorar tryggheten med omvårdnad dygnet runt. Men även hemma, från hemgång och flera år framåt, kommer det att finnas långsiktig omvårdnad och stöd för dig och din familj. Precis som med alla större förändringar kommer du att genomgå en period av anpassning.

Målsättningen är i slutändan att du ska vänja dig med sondmatningen för att du kunna uppskatta alla fördelar som det kan tillföra.

Läs mer om sondmatning